Allez les bleus!
Idag spelades finalmatchen i rugby Frankrike - New Zealand. Jag hade tidigare hört att det var nödvändigt att komma tidigt till barerna för att få en plats, det skulle bli smockfullt. Sagt o gjort. 07:00 ringde alarmet imorse (en söndag!) Jag käkade frukost framför TV:n den lilla stund jag hade o fick såklart bråttom som vanligt. Alltid tidsoptimist, tänk att det ska sitta så starkt i ränderna. Jag fick skynda mig iväg, först in på bageriet mitt emot o köpte två pain au chocolat. Sedan sprang jag in till stan där jag mötte upp med Nicklas, en tysk vän från skolan. Tillsammans gick vi till en av de irländska barerna här i stan. Vi var bland de första på plats (8:40..). Gott! - vi fick plats vid baren!
Efter en stund medan vi mumsade på vår andra frukost ramlade det in fler och fler folk. Snabbt var baren full. 10:00 drog spelet igång och stämningen var god i baren.
Jag har aldrig sett en rugbymatch förut så detta var något speciellt. O kul! Jag föredrar rugby framför ishockey. Här brakar killarna ihop på riktigt. Det är bara muskler som skyddar spelarna från att slå sig sönder och samman.
Matchen slutade 7-8 till Frankrikes förtret. Själv grät jag inga tårar, Nya Zealand spelade hemmamatch och har inte vunnit världscupen på länge så detta var de väl förtjänta.
Efter matchen pratade jag med Garreth om jobbet o sa att jag var villig att stanna här i Montpellier för en längre tid. Han bad mig komma förbi på tisdag vid fyratiden för att sätta igång och provjobba. Här är det snabba puckar! Spännande! Det kan gå åt h-e men det är väl värt all erfarenhet! Je suis très contente!
Senare när jag o Niklas fortsatte vidare mötte vi fransmän på gatan som brottades på gatan i rugbyanda, hela tiden leendes o skämtande. Jag hade gärna hoppat in om jag var modigare. Folk på gatan stannade o tittade och skrattade med. Både Niklas o jag var förvånade. Vi märkte inte av någon sura miner för förlusten. Detta var läckert att se.
Nu blir det att plugga lite franska..
À bientôt!
"Man skall exponera sig själv för tur"
Jag har varit på min första utländska arbetsintervju!
"Man skall exponera sig själv för tur". Idag har jag sannerligen nyttjat detta uttryck jag allt oftare försöker betänka. Jag var förbi några barer här i stan o lämnade CV. Knappt en timme(!) senare blir jag uppringd av en man på min mobil. Han presenterar sig som Garreth och undrar om jag har tid att komma förbi för en pratstund. Jag befann mig på "The English bookshop", ett par kvarter ifrån. "I'll be there in a minute" svarade jag.
5 min senare entrade jag återigen samma bar. Garreth var upptagen i telefon, jag pratade med en av killarna i baren. Alla på stället hade en schysst attityd. Atmosfären var skön o avslappnad.
Lite senare kommer Garreth in och vi sätter oss ner för att prata. Nog för att jag pratar engelska någorlunda flytande men visst blir man nervös när man sitter på sin första utländska arbetsintervju o vill ge ett gott intryck!
Det återstår att se var detta skall sluta! Vi kom överens om att höras av efter helgen. De vill anställa någon som stannar länge, längre än till mitten av december. Det blir för mig att tänka över. Men varför inte stanna o arbeta i Montpellier om man nu hamnar i en schyst arbetsmiljö?
Vi får se..
Ciao!
Mer snygg streetart i stan, men tråkigt att ngt pucko har klottrat på stenpollaren.
Jag gillar verkligen spårvagnsspåren här med gräsplanteringarna.
La vie est fragile
Rappelez-vous que la vie est fragile.. Ça veut dire: Minns att livet är skört.
"In vain" - Chirping ← En låt av bandet Chirping som min bror nu spelar trummor i.
Jag har precis fått höra från en vän att hans vän o kollega tagit sitt liv i veckan. Det är så otroligt ofattbart att sådant kan hända. Hur kan någon som är så långt ifrån frisk lyckas gömma det så bra för sina människor runtikring? - obehagligt.
Jag var ute och sprang idag. En liten pojke på cykel ramlade omkull, slog sig lite lätt men tjöt rakt ut såklart. Ja stannade upp för att bara titta till honom tills han pappa, som befann sig en bit ifrån, hunnit springa ifatt.
Jag är glad att jag stannade, inte för att det gjorde någon stor skillnad. Men jag tror det gör gott att försöka SE sina medmänniskor. Var i nuet. Ta hand om varandra. De små gesterna kan betyda så mycket..
"In vain" - Chirping ← En låt av bandet Chirping som min bror nu spelar trummor i.
FINbesök från Grenoble och en charmig servitör!
Tjoho!
Jag hade en SÅ härlig helg. Min kära vän Sophie som jag känt sedan barnsben tog tåget från Grenoble - där hon studerar för tillfället - för att besöka mig i Montpellier! Min värdmamma är världens snällaste. Jag frågade henne onsdagen innan och hon sa "Mais bien sûr Maria! Si elle veut dormir dans la même lit comme toi, c'est pas de problème!" Sagt o gjort, på fredagen kom Soffs och joinade mig för andra halvan av min franskalektion. Efteråt tog vi en kaffe på ett fik mitt i stan där vi satt en lång stund och pratade - vilket vi senare även gjorde mestadels hela helgen. Det var så mycket vi hade att ta igen!
Efter fikandet gick vi hem o Sophie fick träffa Nathalie o Melvin. Senare gick vi ut på stan för att äta middag. Vi hittade en liten mysig indisk restaurang där vi fick vällagad mat väldigt trevlig service. Efter en god måltid träffade vi några franska vänner (inkl. min franska coupain Edouard...) och fick inspektera en väldigt läcker lägenhet/studio. En renoverad vindsvåning med härliga robusta takbjälkar med sängen på en öppen "våning" upp i studion. Asläckert! Så skulle inte vara helt fel att bo!
Charles som bodde i lägenheten hade MarioKart (Nintendo 64) o jag såg till att det spelades. Det fick mig att minnas alla långa timmar framför TV:spelen med mina bröder. Tänker på er!
Lite senare gick vi till en riktig mysig bar, dit vill jag igen! Läcker inredning, liten, intim och med varma färger.
På lördagen blev det rundvandring i staden men mestadels satt vi ner någonstans o åt o pratade. Först lunch i ca 2 timmar på en av mina favoritrestauranger o senare en fika vid kanalen, härligt! När vi fikade kom ett par killar o satte sig vid bordet intill oss. En av dem började så småningom prata med oss på franska o jag svarade - på en lagom artig nivå. Vi kom att prata mer och mer för det visade sig att killen var rätt kul. Han hade mkt humor och var en skön typ. Efter att ha suttit där ett bra tag o konverserat var det dags för mig och Soffs att gå vidare. Gissa om vi blev förvånade när vi bad kyparen om notan o han svarade... "No no, you're good! Il a payé" o pekade på killen bredvid oss. Vi tackade allra ödmjukast och kom så att sitta en stund till för att prata. Sen fick vi bråttom hem för att byta om och träffa Felicia (en vän i min klass, o ja svenska hon med!)
Vi åt riktigt bra middag på "Café des Arts" där vi fick god kontakt med servitören. När vi efter en härlig trerättersmeny bad om notan tyckte han att det var en dålig idé att vi "redan" skulle vidare! (efter att ha s
uttit där i nära 3 timmar...) så han går in o kommer snart tilbaks ut igen med 4 shots! en var - till honom också såklart! O när han senare kommer med notan får vi ännu en till shot! Oh la la! Efteråt sade vi adjö till killen o Felicia o jag lovade att komma tillbaks! Restaurangen ligger väldigt nära vår skola.
Efter en jättemiddag var det dags att dansa av sig. Vi drog vidare till klubben Cargo och var inte hemma förens vid halv fem. Jag slocknade totalt i sängen o sov som en sten - men mycket gott!
En av mina favoritrestauranger i Montpellier "Le Bouchon St Roch"
Le Bouchon St Roch
Promenerande o fotograferande i kvarteret Antigone.
Middagens dessert!
Sophie o Felicia.
Café des Arts bjöd på god mat o mustigt vin - yummi!
Tre glada svenskor + en nöjd bartender/servitör
På söndagen fanns inte mkt tid för mig o Soffs att göra ngt särskilt. Vi sov länge o tog sedan en fika på stationen (kaffe o två JÄTTEmacarones!) innan hon hoppade på tåget tillbaks till Grenoble. Nu är det min tur att boka en tågbiljett till Grenoble. Det blir en resa i början av november vill jag mig tro...
STORA macarons!
Skolan rullar på. Franska går hela tiden upp o ner. Nu har vi lärt oss många nya tempusformer och för tillfället känns det som allt snurrar i huvudet! Det är svårt att separera det ena från det andra! Men framåt går det.. Jag har börjat leta efter jobb i franska alperna. Det är dags att ta tag i det ordentligt nu. Om någon har ett tips, BERÄTTA! Jag är öppen för alla förslag! O efter alperna tänker jag stanna i Frankrike ytterligare o forsätta mina franska studier. Det är mina planer just nu iaf
!
Nu måste jag verkligen sova.
Bonne nuit et Rêves doux!
Kanot i St Guilhem och avsked
Jag har haft en helt fantastisk dag idag! Jag o tre andra svenska tjejer från skolan; Erica, Sofia o Anna åkte med Ericas franska vän Lorris i hans bil upp till St Guilhem för att paddla kanot. Det var långt mycket bättre än jag någonsin kunnat föreställa mig. Mycket väntan dock - fransk service när den är som mest fransk. Många oklarheter om var, hur o när, allt går väldigt långsamt o ingen kan riktigt svara på varför. Var det inte en kanot som fattades så var det paddlarna.. etc. Så efter att ha väntat på tok för länge kom vi äntligen iväg med kanoterna strax innan kl 13.
Vilken toppendag att paddla kanot på. Nära 30 grader och helt stilla. Det är väldigt speciellt när man får uppleva naturen på nära håll och vara i den. I floden fanns GIGANTISKA fiskar, i skyn såg vi flamingos o i träden undulater! Någon gång då och då paddlade man förbi andra människor som satt o picknickade invid flodkanten eller fiskade.
Jag skulle gärna åka dit igen om någon månad o paddla när löven har höstfärger. Vilka fantastiska färger det skulle vara!
Härlig utsikt från fören.
Toppenteam i kanoten! Erica o jag höll takten.
Bästa kortet! Lorris åker i plurret o Erica är helnöjd!
Passerande fiskare
Badpaus. Sofia chillar vid flodkanten.
Helgen har varit fylld av socialt umgänge med olika människor. I lördags hängde jag på stranden hela dagen med min värdfamilj. 31 grader 1:a oktober!! Inte helt fel. Flera av hennes vänner dök upp en efter en och kom o gick. Som mest var vi runt 10 st. Alla är så vänliga och har en sån schysst attityd mot varandra. Bjuder runt på paj, vin, te eller vad än de själva behagar äta på stranden och njuter av livet i nuet. Ingen har bråttom någonstans.
I lördags kväll hade vi avskedsmiddag för Anita som åkte hem till Wien idag (söndag). En skön, avslappnad kväll med god mat, m y c k e t vin och härliga människor. Jag kommer sakna min klasskamrat men är väldigt glad över att ha fått så bra kontakt med både henne o Nathalie i min klass. Underbart att ha vänner i städer som Wien o Amsterdam. Det ger en så många fler anledningar att åka dit! :) Dessutom är det spännande med allas livshistorier. Vad arbetar dom med? Vad gör dom här? Vilken bakgrund har dom? För det är sannerligen inga alldagliga människor man stöter på här! Förhoppningsvis besöker vi Nathalie o Nani på Queens day i Holland, 30e april nästa år. Det vore toppen!
I onsdags följde jag med min värdmamma på pokerkväll. Dubbel inlärning = fatta franska + poker. Jag betraktade spelandet o avstod från att spela själv. Förhoppningsvis drar vi dit nästa onsdag igen o då har jag lovat att pröva på en omgång..
Nu blir det av att läsa lite franska innan sängen kallar.
Bonne nuit et Dormez bien!
Mycket väl promenerade fötter & Carcassonne!
Oj vad jag har ont i fötterna.. I fredags bestämde vi, några vänner från skolan, att vi skulle ha ost o vin kväll o titta på franska Harry Potter o hans "baguette de sourcier" trollkarlsstav för de ovetande, haha. Jag såg mkt fram emot detta. Jag fick adressen till vännen i fråga i ett sms o frågade turismbyrån om var denna gata låg. Senare på kvällen när jag vandrade dit gick jag i 1,5 timma! Killen i turismbyrån hade missat att den förbannade vägen knöts ihop med en annan. Tack vare denna pojke/man gick jag ex antal kilometer för långt! Därav min fotvärk.. Jag lyckades efter telefonsamtal hitta rätt och kunde sedan dimpa ner i soffan hos Nathalie framför TV:n o njuta av all god mat. Det blev tyvärr inget franskaövande, vi tittade på "An idiot abroad" istället. Helt okej det med! Serien har gått i Sverige tidigare. För er som missat den - se den! Denna kille ("the idiot"!) åker runt till flera fantastiska platser och är outtröttligen kritisk och negativ på ett fantastiskt dråpligt sätt. Brittisk TV när den är som bäst. Slår så skönt mot "När & Fjärran", "Packat & Klart" o alla andra dessa reseprogram.
I onsdags efter skolan åkte vi med Jan (en tjeckisk student) o hans bil till Carcassonne! För att upptäcka "Cité de Carcassonne". Det tog oss ca 1,5 h att åka dit. Trots att den värsta turistsäsongen är över (juli, augusti) var det MYCKET folk där! Men klart värt det! Det är helt gigantiskt stort. Vyn av denna medeltidsbebyggelse är magnifik. Att den ligger precis intill staden intensifierar intrycket. Medeltidsstaden består av två ringmurar varav den inre är ca 1 km lång o byggdes på 200-300-talet. Den yttre ringmuren byggdes under 1200-talet, är 1,6 km lång o följer den inre muren. Dessa lager o alla små, snirkliga gågator o gränder i staden innebar att kändes mindre än den till ytan faktiskt är. Jag kan varmt rekommendera det. O vill man stanna i äta lunch på plats kan man göra det. Det var fullkomligen proppat med charmiga restauranger av olika slag. En udda grej på plats var att förutom att se o uppeleva bebyggelsen kunde man besöka flera olika muséer inne bland bebyggelsen. T.ex. ett musée om Egypten o Faraorna - what tha...? Förlåt men jag ser liksom inte kopplingen? Vårt intryck var att fransmännen gör allt de kan för att mjölka ur varenda möjlig peng från denna massiva turisthord som besöker platsen varje år.
Efteråt åkte vi till staden Narbonne för en kort visit i stan samt middagsintag. Vi hittade en helt okej restaurang men typiskt turistig - menyer på franska, engelska, tyska, o tom holländska! Vi åt o drack gott samt skrattade åt obetald underhållning. En skum tant vandrade fram o tillbaka från en brunn till en krukväxt tillhörande restaurangen o slutade aldrig vattna! Efter var gång hon hällt vatten över plantan studerade hon den på avstånd o såg ut som hon inte förstod varför plantan aldrig växte. Efter att ha hållit på så i 20- 30 min gav hon sig till slut o gick vidare. Vi undrar fortfarande vad som hänt om vi flyttat på plantan när hon inte såg. Det hade varit en spännande reaktion..
Möten i Montpellier
Tiden flyger förbi! Nu har det gått två veckor sedan jag kom hit - bara 13 veckor kvar! Hjälp!
Franskan går upp o ned. De tillfällen man kan göra sig förstådd på franska blir man stolt som en tupp(!) Tills nästa gång man pratar med någon, är helt lost - o plötsligt har självförtroendet sjunkit till en blöt trasa som Montpelliers hundar pissar på.
Men! Det går över, man ruskar av sig känslan o försöker snart igen på annat sätt.
"Man skall exponera sig själv för tur" säger min mosters man. Han har SÅ rätt.
Man träffar så mkt människor här! O som blond svenska är det aldrig svårt att få kontakt.. Helt otroligt vissa gånger må jag säga. Ska berätta om några lustiga tillfällen.
Förra veckan satt jag på en bänk o läste en fransk bok (ungdomsbok) när en kille susar förbi på sin cykel o säger hej till mig varpå jag svarar Bonjour såklart. Strax därefter kommer han tillbaks. Vi sitter o pratar och han hjälper mig med mitt franskaläsande. Sedan åkte vi till stranden tillsammans i hans bil! Spelade racket o frisbee, badade o solade. Han hjälpte mig med min läxa o lite senare åkte vi hem igen. ALLTSÅ NÄR SKULLE DET HÄNDA I SVERIGE?
I lördags satt jag på en bänk här i stan o läste en karta medan jag väntade på en kompis. Så började en äldre herre (i sjuttioårsåldern) prata med mig. Han pratade bara franska kan tilläggas - lite spanska - o pratade o pratade o pratade. Jag förstod mindre än hälften av vad han sade men var glad ändå! Han sa att om jag ville komma till Sete nästa vecka skulle jag ringa honom o han skulle visa mig runt (han bor där). Men om d blev dåligt väder skulle vi ses i Montpellier istället o äta lunch tillsammans. Jag ska försöka träffa honom igen för det vore trevligt. Men kommunikationen är ju inte helt enkel.
Idag besökte jag för andra gången "Le Bookshop" http://www.lebookshop.com/index.php?lang=en En supermysig liten bokaffär som även har ett café. 17-19, måndagar o fredagar kan man gå dit och prata med andra människor för att utbyta franska eller engelska. Otroligt nyttigt! Häftigt också för man får tillfälle att träffa nya människor.
Nu ska jag göra klart min läxa o sen hoppa i kojs!
Bonne nuit!
Ps. Jag o Erica var i Nîmes i söndags. Nedan finns att skåda bilder därifrån.
Coucou!
Ojoj, det är så mycket intryck att ta in här!
Det är svårt att finna tid för dagboksskrivning, får se hur det blir med det. Den tid jag har för att sitta ner och ta det lugnt lägger jag hellre ner på plugg av franskan; träna grammatik eller titta på fransk TV (just nu varvar jag bloggskrivande med att titta på katten Gustaf).
Det svåraste med franskan är att förstå det talade språket. De pratar så fort! Och språket är så annorlunda i uttal och toner än svenska. Här är läggs alla ord på varandra i samma ton, det gör det oerhört svårt att urskilja orden från varandra. Jag förstår en del om fransmännen uttalar orden tydligt och helst långsamt.
Man kan lura sig själv under lektionerna. Vår lärare (Saliha) pratar bara franska och det mesta förstår jag. Så kommer man utanför klassrummet - in i "the real life" - och man är lost igen..
Igår var vi på en vinfestival här i staden (tyvärr sista dagen på denna festival som pågått en längre tid). Man fick köpa sig ett vinglas för 4 euro. För dessa 4 euro fick man 3 glas vin(!!!!) För 4 euro får man inte ens ETT glas i Sverige!
Det var vin från flera olika vingårdar och man fick välja vad helst man kände för: rött, vitt, rosé..
Platanesplanaden där festivalen höll till var full med människor, där var en stor marknad och även flera olika stånd med mat. Överallt satt människor i grupper och pokulerade, drack vin, åt ostron o ja - njöt av livet. Vilken underbar kväll!
Jag önskar SÅ att jag kunde prata franska bättre. De flesta fransmän här i staden är oerhört trevliga och vänliga när man försöker prata franska med dem. Häromdagen var jag ute och sprang för första gången, när jag frågade en joggande kvinna om vägen till "le parc Meric" så sprang hon med mig en bit o pekade ut parken för mig. En annan dag när jag satt i en park nära där jag bor o pluggade franska kom en man fram och pratade med mig som sett min svensk-franska ordbok. Det visade sig att han tidigare studerat lite franska (i Tyskland) och han kände igen min bok. Han tipsade mig om en restaurang i staden med riktigt franskt kök och viner man inte hittar någon annanstans. Dit ska jag ta mina klasskamrater någon dag!
Det är en härlig atmosfär i denna stad som kryllar av studenter från olika delar av världen. Det ska nog gå bra att bo här i tre månader till!
Nu ska jag packa ihop mina grejer o dra vidare till stranden..
À bientôt!
Bonsoir!
Är precis hemkommen från restaurangbesök med Nathalie och hennes två vänner Remi och..(?) Remi är väldigt road av att lära mig franska emedan jag får bättra på hans engelska - mycket trevligt och väldigt lärorikt för mig! Jag hade trott att jag skulle vara helt lost och oförstådd den första tiden men det har gått långt mycket bättre än jag någonsin kunnat tro. Nathalie pratar lite (med betoning på lite) engelska, vilket hjälper mycket. Men framför allt är hon oerhört tillmötesgående och mån om att fråga mig om jag vill vara med. Igår kväll var vi på en byfest utomhus i en gammal ruin. Där var massor av människor, stånd med mat och dryck och en stor scen med dansgolv. Ett band spelade covers: U2, Supertramp, Michael Jackson, etc. Efter ett par timmar tog en DJ över och dansgolvet var fullt med folk i flera generationer - häftigt. Under kvällen fick jag även äran att dansa med en man utklädd till nunna (iförd svarta benstrumpor - hu!).
Idag har jag bekantat mig med staden - gått runt med karta för att förstå vad som är vad och känt mig som en annan turist. Vilket tydligen var så uppenbart att en kille kom fram och frågade om han kunde hjälpa mig att hitta (okej, hade jag varit en gammal o grå tant hade han kanske inte varit lika keen on it..). Jag förklarade att jag inte alls var vilse utan vandrade omkring på eget bevåg. Han kom från Colombia (vad är det med mig och träffa massa latinos nuförtiden?!) men har nu bott i Montpellier i ett år. Vi pratade en stund och bytte kontaktuppgifter - det verkar som jag fått en första vän i denna stad, trevligt - ja förutom Nathalie + vänner!
Jag är väldigt fascinerad av staden och det leverne jag hittills upplevt. Boendet är enkelt. Framför allt köket! Både vad gäller utformning och utseende + köksattiraljer som porslin m.m. Jag har dessutom svårt att förstå mig på gasspisen. Vi kommer inte riktigt överens.. Jag lyckades koka vatten till mitt te imorse men jag lyckades INTE koka vatten till något eftermiddagste.. Jag hoppas på en bättre utveckling på den fronten.
Jag kan tycka att det är skönt att slippa all den inredningshysteri som finns i Sverige. Varför ska så mycket handla om en vacker yta? Men jag ska inte vara alltför snar att döma. Men det är extra intressant att fundera över när jag dessutom läser boken "Du sköna nya hem - om utförsäljningen av allmännyttan" av Kent Werne. Klart läsvärd dock väldigt färgad bok. Werne tar upp frågan om status och profilering i det svenska samhället idag och att så mycket av det bygger på just det hus man äger och heminredning. I jämförelse beskriver han hur statusen tidigare var mer beroende av utbildning och profession vilken kunde förstås genom hälsningsfraser som t.ex. "God dag direktör Larsson". ...men oj! Det blev ett stickspår. Tillbaks till världen i Montpellier..
Nu är det dags att hoppa i säng. Ska repetera några verb och de nya glosor Remi (Nathalies vän) lärde mig ikväll. Idag var ansikte och kropp i fokus såsom: ögon, näsa, mun, tänder, haka, kinder, panna, hår, huvud, hals, mage, armar, etc.. Jag måste försöka minnas så många som möjligt, han kommer säkerligen checka av orden nästa gång vi ses!
Imorgon börjar skolan.. Oiih, spännande. Undrar vad det kommer vara för andra studenter i klassen..
Bonsoir et dormez bien!
