Mycket väl promenerade fötter & Carcassonne!
Oj vad jag har ont i fötterna.. I fredags bestämde vi, några vänner från skolan, att vi skulle ha ost o vin kväll o titta på franska Harry Potter o hans "baguette de sourcier" trollkarlsstav för de ovetande, haha. Jag såg mkt fram emot detta. Jag fick adressen till vännen i fråga i ett sms o frågade turismbyrån om var denna gata låg. Senare på kvällen när jag vandrade dit gick jag i 1,5 timma! Killen i turismbyrån hade missat att den förbannade vägen knöts ihop med en annan. Tack vare denna pojke/man gick jag ex antal kilometer för långt! Därav min fotvärk.. Jag lyckades efter telefonsamtal hitta rätt och kunde sedan dimpa ner i soffan hos Nathalie framför TV:n o njuta av all god mat. Det blev tyvärr inget franskaövande, vi tittade på "An idiot abroad" istället. Helt okej det med! Serien har gått i Sverige tidigare. För er som missat den - se den! Denna kille ("the idiot"!) åker runt till flera fantastiska platser och är outtröttligen kritisk och negativ på ett fantastiskt dråpligt sätt. Brittisk TV när den är som bäst. Slår så skönt mot "När & Fjärran", "Packat & Klart" o alla andra dessa reseprogram.
I onsdags efter skolan åkte vi med Jan (en tjeckisk student) o hans bil till Carcassonne! För att upptäcka "Cité de Carcassonne". Det tog oss ca 1,5 h att åka dit. Trots att den värsta turistsäsongen är över (juli, augusti) var det MYCKET folk där! Men klart värt det! Det är helt gigantiskt stort. Vyn av denna medeltidsbebyggelse är magnifik. Att den ligger precis intill staden intensifierar intrycket. Medeltidsstaden består av två ringmurar varav den inre är ca 1 km lång o byggdes på 200-300-talet. Den yttre ringmuren byggdes under 1200-talet, är 1,6 km lång o följer den inre muren. Dessa lager o alla små, snirkliga gågator o gränder i staden innebar att kändes mindre än den till ytan faktiskt är. Jag kan varmt rekommendera det. O vill man stanna i äta lunch på plats kan man göra det. Det var fullkomligen proppat med charmiga restauranger av olika slag. En udda grej på plats var att förutom att se o uppeleva bebyggelsen kunde man besöka flera olika muséer inne bland bebyggelsen. T.ex. ett musée om Egypten o Faraorna - what tha...? Förlåt men jag ser liksom inte kopplingen? Vårt intryck var att fransmännen gör allt de kan för att mjölka ur varenda möjlig peng från denna massiva turisthord som besöker platsen varje år.
Efteråt åkte vi till staden Narbonne för en kort visit i stan samt middagsintag. Vi hittade en helt okej restaurang men typiskt turistig - menyer på franska, engelska, tyska, o tom holländska! Vi åt o drack gott samt skrattade åt obetald underhållning. En skum tant vandrade fram o tillbaka från en brunn till en krukväxt tillhörande restaurangen o slutade aldrig vattna! Efter var gång hon hällt vatten över plantan studerade hon den på avstånd o såg ut som hon inte förstod varför plantan aldrig växte. Efter att ha hållit på så i 20- 30 min gav hon sig till slut o gick vidare. Vi undrar fortfarande vad som hänt om vi flyttat på plantan när hon inte såg. Det hade varit en spännande reaktion..
Möten i Montpellier
Tiden flyger förbi! Nu har det gått två veckor sedan jag kom hit - bara 13 veckor kvar! Hjälp!
Franskan går upp o ned. De tillfällen man kan göra sig förstådd på franska blir man stolt som en tupp(!) Tills nästa gång man pratar med någon, är helt lost - o plötsligt har självförtroendet sjunkit till en blöt trasa som Montpelliers hundar pissar på.
Men! Det går över, man ruskar av sig känslan o försöker snart igen på annat sätt.
"Man skall exponera sig själv för tur" säger min mosters man. Han har SÅ rätt.
Man träffar så mkt människor här! O som blond svenska är det aldrig svårt att få kontakt.. Helt otroligt vissa gånger må jag säga. Ska berätta om några lustiga tillfällen.
Förra veckan satt jag på en bänk o läste en fransk bok (ungdomsbok) när en kille susar förbi på sin cykel o säger hej till mig varpå jag svarar Bonjour såklart. Strax därefter kommer han tillbaks. Vi sitter o pratar och han hjälper mig med mitt franskaläsande. Sedan åkte vi till stranden tillsammans i hans bil! Spelade racket o frisbee, badade o solade. Han hjälpte mig med min läxa o lite senare åkte vi hem igen. ALLTSÅ NÄR SKULLE DET HÄNDA I SVERIGE?
I lördags satt jag på en bänk här i stan o läste en karta medan jag väntade på en kompis. Så började en äldre herre (i sjuttioårsåldern) prata med mig. Han pratade bara franska kan tilläggas - lite spanska - o pratade o pratade o pratade. Jag förstod mindre än hälften av vad han sade men var glad ändå! Han sa att om jag ville komma till Sete nästa vecka skulle jag ringa honom o han skulle visa mig runt (han bor där). Men om d blev dåligt väder skulle vi ses i Montpellier istället o äta lunch tillsammans. Jag ska försöka träffa honom igen för det vore trevligt. Men kommunikationen är ju inte helt enkel.
Idag besökte jag för andra gången "Le Bookshop" http://www.lebookshop.com/index.php?lang=en En supermysig liten bokaffär som även har ett café. 17-19, måndagar o fredagar kan man gå dit och prata med andra människor för att utbyta franska eller engelska. Otroligt nyttigt! Häftigt också för man får tillfälle att träffa nya människor.
Nu ska jag göra klart min läxa o sen hoppa i kojs!
Bonne nuit!
Ps. Jag o Erica var i Nîmes i söndags. Nedan finns att skåda bilder därifrån.
Coucou!
Ojoj, det är så mycket intryck att ta in här!
Det är svårt att finna tid för dagboksskrivning, får se hur det blir med det. Den tid jag har för att sitta ner och ta det lugnt lägger jag hellre ner på plugg av franskan; träna grammatik eller titta på fransk TV (just nu varvar jag bloggskrivande med att titta på katten Gustaf).
Det svåraste med franskan är att förstå det talade språket. De pratar så fort! Och språket är så annorlunda i uttal och toner än svenska. Här är läggs alla ord på varandra i samma ton, det gör det oerhört svårt att urskilja orden från varandra. Jag förstår en del om fransmännen uttalar orden tydligt och helst långsamt.
Man kan lura sig själv under lektionerna. Vår lärare (Saliha) pratar bara franska och det mesta förstår jag. Så kommer man utanför klassrummet - in i "the real life" - och man är lost igen..
Igår var vi på en vinfestival här i staden (tyvärr sista dagen på denna festival som pågått en längre tid). Man fick köpa sig ett vinglas för 4 euro. För dessa 4 euro fick man 3 glas vin(!!!!) För 4 euro får man inte ens ETT glas i Sverige!
Det var vin från flera olika vingårdar och man fick välja vad helst man kände för: rött, vitt, rosé..
Platanesplanaden där festivalen höll till var full med människor, där var en stor marknad och även flera olika stånd med mat. Överallt satt människor i grupper och pokulerade, drack vin, åt ostron o ja - njöt av livet. Vilken underbar kväll!
Jag önskar SÅ att jag kunde prata franska bättre. De flesta fransmän här i staden är oerhört trevliga och vänliga när man försöker prata franska med dem. Häromdagen var jag ute och sprang för första gången, när jag frågade en joggande kvinna om vägen till "le parc Meric" så sprang hon med mig en bit o pekade ut parken för mig. En annan dag när jag satt i en park nära där jag bor o pluggade franska kom en man fram och pratade med mig som sett min svensk-franska ordbok. Det visade sig att han tidigare studerat lite franska (i Tyskland) och han kände igen min bok. Han tipsade mig om en restaurang i staden med riktigt franskt kök och viner man inte hittar någon annanstans. Dit ska jag ta mina klasskamrater någon dag!
Det är en härlig atmosfär i denna stad som kryllar av studenter från olika delar av världen. Det ska nog gå bra att bo här i tre månader till!
Nu ska jag packa ihop mina grejer o dra vidare till stranden..
À bientôt!
Bonsoir!
Är precis hemkommen från restaurangbesök med Nathalie och hennes två vänner Remi och..(?) Remi är väldigt road av att lära mig franska emedan jag får bättra på hans engelska - mycket trevligt och väldigt lärorikt för mig! Jag hade trott att jag skulle vara helt lost och oförstådd den första tiden men det har gått långt mycket bättre än jag någonsin kunnat tro. Nathalie pratar lite (med betoning på lite) engelska, vilket hjälper mycket. Men framför allt är hon oerhört tillmötesgående och mån om att fråga mig om jag vill vara med. Igår kväll var vi på en byfest utomhus i en gammal ruin. Där var massor av människor, stånd med mat och dryck och en stor scen med dansgolv. Ett band spelade covers: U2, Supertramp, Michael Jackson, etc. Efter ett par timmar tog en DJ över och dansgolvet var fullt med folk i flera generationer - häftigt. Under kvällen fick jag även äran att dansa med en man utklädd till nunna (iförd svarta benstrumpor - hu!).
Idag har jag bekantat mig med staden - gått runt med karta för att förstå vad som är vad och känt mig som en annan turist. Vilket tydligen var så uppenbart att en kille kom fram och frågade om han kunde hjälpa mig att hitta (okej, hade jag varit en gammal o grå tant hade han kanske inte varit lika keen on it..). Jag förklarade att jag inte alls var vilse utan vandrade omkring på eget bevåg. Han kom från Colombia (vad är det med mig och träffa massa latinos nuförtiden?!) men har nu bott i Montpellier i ett år. Vi pratade en stund och bytte kontaktuppgifter - det verkar som jag fått en första vän i denna stad, trevligt - ja förutom Nathalie + vänner!
Jag är väldigt fascinerad av staden och det leverne jag hittills upplevt. Boendet är enkelt. Framför allt köket! Både vad gäller utformning och utseende + köksattiraljer som porslin m.m. Jag har dessutom svårt att förstå mig på gasspisen. Vi kommer inte riktigt överens.. Jag lyckades koka vatten till mitt te imorse men jag lyckades INTE koka vatten till något eftermiddagste.. Jag hoppas på en bättre utveckling på den fronten.
Jag kan tycka att det är skönt att slippa all den inredningshysteri som finns i Sverige. Varför ska så mycket handla om en vacker yta? Men jag ska inte vara alltför snar att döma. Men det är extra intressant att fundera över när jag dessutom läser boken "Du sköna nya hem - om utförsäljningen av allmännyttan" av Kent Werne. Klart läsvärd dock väldigt färgad bok. Werne tar upp frågan om status och profilering i det svenska samhället idag och att så mycket av det bygger på just det hus man äger och heminredning. I jämförelse beskriver han hur statusen tidigare var mer beroende av utbildning och profession vilken kunde förstås genom hälsningsfraser som t.ex. "God dag direktör Larsson". ...men oj! Det blev ett stickspår. Tillbaks till världen i Montpellier..
Nu är det dags att hoppa i säng. Ska repetera några verb och de nya glosor Remi (Nathalies vän) lärde mig ikväll. Idag var ansikte och kropp i fokus såsom: ögon, näsa, mun, tänder, haka, kinder, panna, hår, huvud, hals, mage, armar, etc.. Jag måste försöka minnas så många som möjligt, han kommer säkerligen checka av orden nästa gång vi ses!
Imorgon börjar skolan.. Oiih, spännande. Undrar vad det kommer vara för andra studenter i klassen..
Bonsoir et dormez bien!
